Capoeira Luta da vida

-"Complicada, faz uma meia-lua - Bananão, ESQUIVA!"
[Complicada, gör en meia-lua-spark - Bananão, skydda med en esquiva!]

Så låter det titt som tätt på våra träningar. Att ge sig in i capoeirans värld är inte bara en utmaning fysiskt, man ger sig in i en hel kultur fylld av historier, myter och egenheter, allt med både allvar och glimt i ögat. Det är en spännande värld! Dagens inlägg ägnar sig åt en av capoeirans härliga egenheter - apelidos - det smeknamn som varje capoeirautövare får förr eller senare.

Så varifrån kommer tradidionen med apelidos? 

Rötterna går långt tillbaka i tiden. I slutet av 1800-talet och under det tidiga 1900-talet var capoeira bannlyst och utövarna riskerade att bli misshandlade, hamna i fängelse eller t o m slås ihjäl. Behovet att hålla sin rätta identitet hemlig var med andra ord stort. Genom att använda smeknamn, sk apelido, kunde man dölja sin identitet för polisen och andra som kunde tänkas vara ute efter en. Man kunde t o m ha flera olika capoeiranamn.

Denna tradition fortsätter än idag, dels för att det blivit en del av capoeirans väsen men också för att smeknamn i allmänhet har en särskild plats i brasilianska hjärtan. Ett apelido tilldelas vanligtvis när en person har tränat en tid och när tränaren har hittat ett passande namn. Det tilldelas ofta under en gradering, sk batizado, men inte nödvändigtvis. Ibland tar det år innan man får sitt namn, ibland får man det redan första träningen. 

Eftersom man kan få sitt namn baserat på något man gjort kan det komma när man minst anar det, gärna när man gjort bort sig lite. Ett bra apelido ska gärna vara lite roligt och halvtaskigt (på ett kärleksfullt sätt). Namnet kan fås baserat på ens utseende, ett personlighetsdrag, sitt spelsätt eller något annat som tränaren finner lämpligt. Det kan t ex vara så att tränaren råkar vara extra hungrig vid ett träningstillfälle och plötsligt ser sina elever förvandlas till korvar, läsk och annat som kan betraktas som ätbart.

Lite exempel:

                 
 
  Den komplicerade                          Lilla rosen                                   Lilla flätan                       


                 

          Påfågeln                                  Lilla mustaschen                            Stora grodan

                 

             Lillen                                       Magikern                                       Ormen

Vår huvudtränare, Contra Mestre Sandália Preta, gillar att spela capoeira i sandaler eller skor. En kväll för många, många år sedan besökte han en förening och deltog i deras roda. Mestren som ledde rodan pekade på honom och sa: 'Du där, Svarta sandalen, ta berimbauen!' Eftersom vår tränare oftast spelar i sandaler kom det därefter också att bli hans apelido. 

                                                
  
...och jag själv? Jag heter Complicada. Som sagt, sitt capoeiranamn kan man få av många anledningar. Man lär sig älska det. Ibland går det snabbt, ibland tar det år. Många år. Väldigt många år...

Är ni sugna på att få en bild av människorna bakom smeknamnen? Läs då Veckans medlem!