Capoeira Luta da vida

 

De första dagarna tillbringades i Ubatuba, staden där mestre Serginho har sin grupp. Ca en halvtimmes bilfärd därifrån ligger Caraguatatuba, eller Caraguá som man populärt kallar det. Caraguá är en relativt liten stad, en typisk brasiliansk småstad, helt enkelt. Den ligger vid kusten i delstaten São Paulo. Det finns så klart mängder med stränder. Vi svenskar brukar tycka att det är rena paradisstränderna, men brassarna själva fnyser gärna lite grann åt dem. Det finns bättre, säger de. Alla har sin egen lilla bit av paradiset och det ligger alltid lite längre bort. I Caraguá bor gänget hemma hos contra mestres föräldrar, ca tio minuter med bil från själva stadskärnan. En kort promenad nerför backen så kommer man till ett lyxigare områden med strandvillor som i många, många fall endast utnyttjas vid helger och ledigheter. Många av storstadens rika köper fritidshus och villor vid kusten. Favoritstället på den milslånga stranden är en plats som kallas för Lagoa azul, den blå lagunen.

 

 

I Lagoa azul, som egentligen bara är en sanddyn som avskärmar havet från den lilla sjön, är det populärt att bada med barnen. För oss är det en härlig liten capoeiraoas!

 

Än så länge är det mest träning på stranden och något enstaka besök hos Nova Maré som gjort. Den här första veckan har mest handlat om att upptäcka nya, spännande platser, lära känna klimatet, kulturen och varandra. Idag är dagen då det är slut på vilan och capoeiran drar igång på riktigt. Ikväll är det återigen ett besök inplanerat i Ubatuba. Sen drar det igång med besök hos olika capoeiraföreningar, gradering i São Paulo och capoeiraevent!

 

För att visa en annan sida av hur livet är i Brasilien för de som har det lite sämre ställt tog contra mestre med sig gänget till sina släktingar i en fattigare del av staden. Det bjöds på en härlig grilllunch, blev spontansamba på gården och var en störtskön upplevelse. Och även lite omskakande.

 

 

När de kom fram till contra mestres släktingar utväxlades varma hälsningar. Precis innanför dörren fick en av tjejerna syn på ett foto av contra mestres kusin och frågade värdinnan om inte han skulle komma till grillfesten också. Varpå contra mestres faster brister ut i tårar. Hennes son blev mördad en månad tidigare, skjuten i huvudet av en okänd man på motorcykel vid ett rödljus. Bara så där. Ofattbart.

Värdinnan blev dock oerhört lycklig lite senare under dagen när contra mestre berättade att Bombom var släkt med prisen av Persia. Det är ett typiskt utfall av hans humor, men hon har tagit det på blodigt allvar och vill inte höras talas om att det var ett skämt. Nu berättar hon för alla hon träffar hur prinsens syster ätit mat som hon har lagat och dansat samba på hennes bakgård. Hon är speciellt överraskad över hur ödmjuk och vänlig prisens syster är - hon ställde sig t o m och diskade efter maten! Så mitt i all sorg så har en svensk persisk prinsessa lyckats ge henne några stunder av glädje och stolthet.